Elinas Tankar

 

I början av terminen fick vi en föreläsning av Marie Lundgren i didaktiskt material. Hon gick igenom vad ett didaktiskt material är och vad vi ska tänka på när vi planerar vårt material. Det som gör ett material didaktiskt är frågorna, Vad?, Hur? och Varför?. Dessa frågor funderade jag mycket kring när jag planerade mitt material. Enligt Lundgren [1] är det viktigt att vara flexibel i sitt tänkande så att alla bestämmer lärandet, både barn och vuxna.

 

Inför VFU:n hade vi tre fältdagar där vi skulle ta reda på om förskoleklassen arbetade med något speciellt tema som vi kunde få inspiration ifrån till vårt arbete. Eftersom jag fick byta plats bara någon vecka innan VFU-perioden började hann jag inte ha några fältdagar innan. Jag pratade med min nya handledare första dagen och berättade vad jag hade tänkt, hon förklarade då att de inte hade något tema denna termin och att det som jag planerat för min första praktikplats passade bra in i deras verksamhet också.

 

Mitt didaktiska material kallade jag för "Naturjakt". Det är en äggkartong med bilder som jag själv ritat på olika naturföremål, som exempelvis löv, kottar, pinnar och barr. Jag delade in barnen i grupper med fyra i varje grupp och varje grupp fick varsin äggkartong och en påse. Vi gick runt i skogen i 30-40 minuter där barnen fick leta upp de olika föremålen. Under tiden gick jag runt och ställde frågor till barnen om vad de hittat och hur många av varje de hade hittat. I Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem (Lgr 11 rev. 2015, s. 8) beskrivs det att barnen ska visa respekt och omsorg för miljön. Mitt didaktiska material har fokus på skogen, och under tiden barnen gick runt och letade efter de olika föremålen pratade jag med dem om miljön och vad vi får göra i naturen.

 

 

 

När vi kom tillbaka till skolan, sorterade vi upp det vi hittat i olika påsar. Vi valde att sortera föremålen efter vad det var för något. Enligt Forsbäck (2006, ss. 60-61) sorterar inte alla barn på samma sätt, barn kan sortera efter färg, form, storlek eller material. Oftast tycker barnen att ens egen idé är den bästa idén, men de får då lära sig att lyssna på andras resonemang och att det finns olika sätt att sortera på.

 

Vi använde sedan materialet till att göra barnens bokstäver. De fick först färglägga pappret och sedan sätta fast det material som de ville. I Lgr 11 (rev. 2015, s.9)  beskrivs det att barnen ska kunna använda språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt. Även ifall barnen bara skrev sina egna bokstäver fick de ändå testa på att göra det på ett annorlunda sätt. Barnen upptäckte att det går att använda naturmaterial ihop med språket.

 

 

Jag funderade en del på hur jag skulle kunna utveckla mitt didaktiska material. Det finns mycket man kan göra med det, exempelvis låta barnen rita egna bilder till äggkartongerna som de kan använda och leta upp saker. Det går även att skriva siffror på, så de ska leta upp exempelvis tre stycken pinnar och fem stycken kottar mm. Det går även att få med den digitala biten genom att exempelvis ta kort på det barnen hittar i skogen och sedan lägga upp det på smartboarden. Då kan barnen tillsammans skriva på smartboarden vad sakerna heter och vart i naturen de finns.

 

Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

 

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

 

1. Marie Lundgren. Didaktiskt material. Högskolan i Borås, 2015-09-02.

 

Forsbäck, Margareta (2006). Sortering och klassificering. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1-5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet, ss. 59-70.

 

Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem Lgr 11. [Ny, rev. utg.] (2015). Stockholm: Skolverket

 

/ Elina