Elinas Tankar

 

Idag träffade vi Marie Bendroth Karlsson på konstmuseet i Borås. Hon pratade om konstpedagogik för barn i förskolan och hur man gör konst intressant för barn. Varför är det då viktigt med konst för barn? En del är det demokratiska uppdraget som vi har och att det finns med i FN.s konvention. En annan del är det pedagogiska uppdraget, vad som står i Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) är att barnen ska utveckla intresse för bilder och olika medier, samt att tolka och samtala om dessa. Genom besök på konstmuseet får barnen se tavlor, bilder och skulpturer som de inte får se på förskolan. Barnen utvecklar även förmåga att se och förstå olika former. Det bidrar även till att vidga barnens erfarenhetsvärld.

 

 Borås konstmuseum.

 

Enligt Bendroth Karlsson [1] har vuxna ofta tre olika konstsyner: den fösta är att de inte förstår syftet med konsten och stressar snabbt igenom det. Den andra är att pedagogen är väldigt entusiastiska och nästan kör över de vuxna och barnen. Den tredje och sista är att de har ett litet intresse för konsten och är då öppna och frågar mycket frågor, de låter också barnen undersöka och leka. Den tredje konstsynen är den där pedagogerna har ett positivt förhållningssätt, de låter barnen utforska själva och låter deras kompetens komma fram. De ställer frågor till barnen och de är intresserade av vad barnen har att säga.

 

Bendroth Karlsson [1] pratade också om konstlärandet, att man kan lära "om", "i", "med" och "genom". Lärande om är fakta kunskap, det är som det är. Lärande i är kunskap vi får när vi jobbar med konsten. Lärande med är när vi använder exempelvis bilder på blommor när du ska göra eller skapa något med blommor. Lärande genom är att använda konstnärliga metoder.

 

Vi fick även prova på praktiska övningar som går att göra med barnen på konsmuseet. Vi fick välja ett konstverk som fanns på utställningen och sedan sätta oss framför det och skriva ner tio ord som vi tänkte på när vi kollade på konstverket. Jag tänkte bland annat på färg, glädje, musik och modernt. Barn hade istället för att skriva kunnat samtala med varandra om vad de tänker på när de ser konstverket, de hade även kunnat rita sina egna versioner av tavlan.

 

  Konstverket som jag valde.

 

Vi fick prova på en aktivitet som går att göra om vi tar med en förskolegrupp dit. Den gick till så att hon berättade först en saga för oss som handlade om svarta och vita fjärilar som bodde i en svart/vit värld. Fjärilarna kunde inte se varandra och ställde då frågan till oss hur de ska göra för att kunna se varandra. Vi fick då gå runt på museet och leta upp olika färger i konsteverken som fanns, när vi hade hittat varsin färg fick vi varsin cirkel med färgen vi hittat som sedan skulle läggas på fjärilarna. Genom denna aktivitet får barnen prova på att leta och se olika färger, lista ut hur fjärilarna kan se varandra. Det blir nästan som en skattjakt för barnen, något som de ofta tycker är kul. Det är även något som skulle passa in ett temaarbete, exempelvis om förskolan har tema former så kan barnen leta olika former som de ser på museet. Det gäller att vara kreativ när man är på ett konstmuseum och komma på roliga aktiviteter för barnen. Saker som barnen ser på museet kan vi ta kort på och försöka skapa vår egen utställning på förskolan. Det är processen som är det viktiga och att barnen har roligt, resultatet är inte lika viktigt.

 

 

 

 

Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

 

1: Marie Bendroth Karlsson. Konstpedagogik för barn och andra. Borås konstmuseum, 2015-09-17.