Elinas Tankar

 

Idag hade vi en heldag med musik tillsammans Karin Lindahl. Vi fick prova på en massa olika musik, rörelse och sång övningar. Enligt Lindahl [1] lär sig barn musik genom att känna den med kroppen, de upptäcker musiken med alla sina sinnen, förutom smaken. Vi pratade om tre olika musikmetoder: Puls, takt och rytm. Pulsen är alltid konstant och jämn hela tiden. Pulsen kallas också för hjärtslaget till musiken. Takten kan delas in i olika rum, exempelvis 4-takt och 3-takt. I 4-takt betonas det första "slaget" i varje rum. Rytm är en sammansättning av olika notvärden. När vi pedagoger pratar med barnen är det bra att använda rätt begrepp för att inte skapa förvirring.

 

 

Ehrlin (2012, s.152) beskriver hur viktigt pedagoernas förhållningssätt och inställning är. Lägger vi ner mycket tid på musiken för att skapa roliga och lustfyllda musikstunder kommer även barnen tycka det är roligt med musik. Barnen känner ofta av om vi tycker det är tråkigt och då får de ingen positiv inställning till musiken.

 

Under workshopen fick vi även prova på gymnastikband. Ett gymnastikband är en pinne med ett långt band fastsatt i pinnen. Genom att använda gymnastikband får barnen prova på rörelse men de behöver inte röra mycket på kroppen, vilket vissa barn kan tycka är obekvämt. Enligt Lindahl [1] är det inte lika personligt för barnen att röra på ett gymnastikband, det är lättare att göra det än att dansa med hela kroppen. I förskolan kan barngruppen delas in i två grupper och röra banden till musik, den ena gruppen kan röra sina band när musiken spelas i ett lugnt tempo och den andra gruppen rör sina band när det är ett snabbt tempo. Att använda redskap vid exempelvis musikstunden kan göra att barnen känner sig mer delaktiga och att det händer något, det kan vara bättre än att bara sjunga eftersom många barn då tröttnar.

 

 

Till nästa musikworkshop ska vi två och två komma på en egen musikstund som går att genomföra med barnen i förskolan. Varje grupp blev tilldelad en musikaliskkunskap, min grupp fick strukturell musikaliskkunskap. Den handlar mycket om det teoretiska inom musiken men även om puls och tonläge. Vi gick igenom tillsammans vad som är bra att tänka på när en musikstund ska planeras, exempel på det kan vara: att det ska vara roligt, det ska vara tydligt för barnen vilka regler det är som gäller, det ska vara välplanerat och alla ska kunna vara med.  I läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) beskrivs det att barnen ska utveckla förmåga att förmedla sina tankar upplevelser och erfarenheter genom sång, musik och rörelse. Genom att använda mycket musik i förskolan får barnen upp ögonen för det och det kan skapa ett intresse för musiken.

 

Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

 

1: Karin Lindahl. Musik 1. Högskolan i Borås, 2015-09-14.

 

Läroplan för förskolan Lpför 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

 

/Elina